Studenten

130392-475

Nu har jag verkligen fått er att riktigt sukta efter det där inlägget rubricerat Studenten, då med alias H som författare. Dagen som sådan var något i hästväg. Ojojoj, här fanns ingen tid för vare sig återhämtning eller eftertanke. Här skedde allt på impuls! Skolan har aldrig varit så rolig. Hela klassen marscherar från Tjulle's våning i ringen till skolan under diverse glädjerop, sånger och ramsor. Till favoriterna hör "E3a och skalliga Peter!" eller "Ge mig ett E! Ge mig ett tre! Ge mig ett A! Vad blir det? E3AAA!! WOOOOOOH!!". I skolan fick vi i Aulan ta del av Peters fin fina sång tillägnat klassen, "och det är Taaallinn och luciiiaa..!" vilket drag (text kommer). Och under lärarnas framträdande av Sommartider gick det inte att sitta ner så vi ställde oss helt enkelt upp på stolarna, yey. Utspring, och det har ni ju redan läst en del om. Ett potpurri av känslor där folk skrattade och folk grät om vartannat. Och så flaket. Jag vet inte om chauffören var blind, eller helt sonika inte tagit körkort över huvud taget för plötsligt var vi ute på motorvägen. Jag kan egentligen inte så mycket "trafikkunkap" men att man inte får köra studentflak på motorvägen är något jag är ganska så säker på. Men en lite tripp förbi Älta var i och för sig inte helt fel det heller.  Rätt som det var var jag hemma. Jag var lerig upp till knäna, håret hade förfallit och sminket satt inte på samma plats som det gjorde när jag lämnade mitt hem samma morgon. 10 min senare börjar gästerna strömma in. Frågan "vad ska du göra nu då?" langar folk iväg ungefär var 10e sekund och jag växlar mellan att svara "jag ska bli astronaut" och "jag har alltid haft en dröm om att bestiga mont everest". Snart kastas jag och Elin in i en skåpbil och körs iväg till Tyresös andra stolthet; Energikällan (för er som inte kommer ihåg så är kommunens främsta stolthet alby friluftsgård). Här festade jag sedan hela natten. Enda till klockan 4 faktiskt då jag, bokstavligt talat, fick släpa hem lenkan. Och anna, det var eej okej. Det borde va du som släpar hem mig på min student, inte tvärt om! Jag ska ge igen på din födelsedag..

Nu sitter jag här, helt totalt slutkörd. Redan klockan 9 i morse var jag nämligen på Maximteatern vid Karlaplan för ljusrep. Sedan var det träning hela dagen och föreställning klockan 16 och 19, så nu är jag ganska så trött på både umbrella, ice box och lovestoned. Och om det nu var någon enstaka en som jättegärna hade velat se mig och nea shejka till justin och co. Idag så ville ni egentligen inte alls det. (konstig mening) Då hade ni nämligen vart tvungna att punga upp 160 spänn och så mycket var det nog ingen annan än min mamma som var bered att betala. Men lite coolt att jag nu i efterhand fått höra att finalnummret framfördes av några killar(locking, heter stilen, randiga kläder, lustiga mössor) som tydligen vart med i Talang (tv 4 fredags nöje som jag inte riktigt haft koll på under våren).

 

Nu har jag inga fler måsten. Jag ska inte göra någonting mer. Någonsin! Och det känns underbart. Imorgon ska jag bara sola hela dagen och tänka på något skojigt. Som t.ex. det där molnet som flyger förbi, den där gräsklipparen långt borta som aldrig vill sluta gå, eller hur den där cykelsemestern på Gotland egentligen ska genomföras.


Kommentarer
Postat av: Lenkan

Nu antyder Hanna i sin text att jag på något sätt skulle ha vart motstridig gällande hemgången, och det vill jag dementera. Hon är partisk, så läs mitt inlägg istället.
Och apråpå cykelsemestern, så diskuterade jag den med mamma, och drog slutsatsen att det kommer bli den sämsta semsetern nånsin. Hur ska vi få med alla grejjer på cykeln tex?


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback