sthlm by night
Nu när jag tänker på det i efterhand känns det som att det var rätt dumt gjort. I fredags lämnade jag för en stund clubsoft och gick helt ensam ner mot Stockholms narkotikametropol. Där stannade jag en stund för att prata med 5 random spanjorer. Ett gäng roliga killar som tycktes vilja ha med mig till berzelii. Jag avböjde och vandrade ensam vidare. Var det en dum idé det här med atty prata med spanjorerna? Skulle jag inte stannat alls? Borde jag till och med ha undvikit plattan vid den här tiden på dygnet, solo som jag var? Men jag är ju i stort sätt aldrig rädd när jag är ute och går om kvällarna. Stigen jag varje natt vandrar hem på har inte ens belysning, men jag kan ju vägen så det är ingen risk att jag går in i granarna eller så. Brukar lyssna på mp3n där jag går. Sjunger med gör jag också. Mitt kvarter är ju i alla fall öde så det är ingen risk att någon hör. Borde jag va rädd? Borde jag istället för att lyssna på mp3n vara på min vakt och gå med mobilen i ena handen, med 112 inslaget, och pepparsprayen i den andra? Kanske är jag dum som helt enkelt inte är rädd, men palla lägga energi på något så onödigt som rädsla.
So what if the sex was great, just a temporary escape
Har denna blogg som tidigare haft sådant tydligt tema spårat ur och blivigt till en alternativ musikblogg där skribenterna bombar med sk. lyrics för att någon ska förstå vad de egentligen känner? Nä skämt å sido, jättefina texter flickor, nu förstår verkligen jag hur ni egentligen mår. Själv mår jag sådär. Snorig och jävlig går jag runt och fryser och längtar mest bort. Sitter just och överväger en 1a på hauptvägen, en 2handslya i hökis, men enligt lil' Ci skulle jag inte våga gå hem själv då kvällarna blivigt sena och eftersom jag är beroende av minst en sen kväll i veckan kanske det inte är någon bra idé att bo där. Antagligen ligger den i port 110 också och där har jag hört att det händer ruskiga saker om nätterna. Kanske då om man går Med någon, tänkte jag och började skumma bland kontaktannonserna i mitt i Tyresö. Fastnade speciellt för en av annonserna:
Ring mig! Jag vill träffa dig! Jag begravde min man i en minneslund för ett år sedan.
Jag vet inte, skulle det inte egentligen räckt med att lite kort nämna sitt nuvarande civilstånd, och då som singel alt. änka. Och när blev det egentligen fel att skriva jag gillar mysiga hemmakvällar och långa promenader. Kanske en även en 3-ord lång beskrivning av sig själv, men kanske det är att gå för långt. Igen, jag vet inte, men skulle det inte vart bättre att ta den där mansnergrävningen kanske per telefon eller kanske till och med vänta tills efter det första biobesöket. Det faktum att största delen av denna tillsynes korta kontaktannons består av en deprimerande mening om ett dött ex gör nog att de flesta väljer att ta avstånd. Skulle tro att alla som läser det här kommer göra allt för att slippa få kontakt med denna sörjande tant. Så tillsist, jag vet inte, kanske var detta att överanalysera en totalt intetsägande textrad om ingenting, men det är onsdag och jag hade inget bättre för mig.
Ring mig! Jag vill träffa dig! Jag begravde min man i en minneslund för ett år sedan.
Jag vet inte, skulle det inte egentligen räckt med att lite kort nämna sitt nuvarande civilstånd, och då som singel alt. änka. Och när blev det egentligen fel att skriva jag gillar mysiga hemmakvällar och långa promenader. Kanske en även en 3-ord lång beskrivning av sig själv, men kanske det är att gå för långt. Igen, jag vet inte, men skulle det inte vart bättre att ta den där mansnergrävningen kanske per telefon eller kanske till och med vänta tills efter det första biobesöket. Det faktum att största delen av denna tillsynes korta kontaktannons består av en deprimerande mening om ett dött ex gör nog att de flesta väljer att ta avstånd. Skulle tro att alla som läser det här kommer göra allt för att slippa få kontakt med denna sörjande tant. Så tillsist, jag vet inte, kanske var detta att överanalysera en totalt intetsägande textrad om ingenting, men det är onsdag och jag hade inget bättre för mig.
en vän med en bil
Igår var dagen då jag och fick den stora äran att bli transporterad, i bil, av ingen mindre än Anna Lenksjö. Det var nämligen fler än Adela som klarade uppkörningen igår så till helgen blir det mycket att fira. WOHO! När det finns något att fira ska man fira! Tror att det ska bli ett maraton av firanden. Jag ska fira från 16.30 på fredagen till 23.00 på söndagen!!! (Jo jag känner att 23 blir en lagom tid att gå och lägga sig..) Om någon känner för att delta i denna 3 dygns långa fest så vet ni vart jag finns.
Kändisgolfen
Jag har helt enkelt inte haft tid förrns nu att skriva någon redogörelse för onsdagens lilla tillställning. Och nu när jag på ett par dar för första gången har lite tid över orkar jag inte göra den helomfattande skildring jag först tänkt. Ledsen. Hur som helst, i onsdags var jag på Christos Masters efterfest på sturecompaniet. Christos Masters, en golftävling, är en slämmig överklasshistoria bestående av stockholms mest mediakåta B-kändisar. Under dagen golfar de och på kvällen samlas de alla på Sturecompaniet för gratis käk och drinkar, prisutdelning och underhållning. Som på ett bananskal har jag under åren glidit fram och knutit tillräckligt med kontakter för att nu få ta del av detta lilla event. Dessa "kontakter" består i stort sätt bara av min gamle vän Linnéa Hedemark men det tycks vara allt som behövs. Som det lejon jag är gillas det att stå i centrum och när jag går ut bli behandlad som en filmstjärna. Att få skrida fram på den röda mattan omringad av kändisar och fotografer och sen vid entrén inte behöva få sitt leg granskat av någon tjock dörrvakt utan istället mötas av ett leende och få 3 peggar överlämnade till sig. (Peggar?, tänkte vi. Och vad ska vi golf-hatare med dem till? Någon timme senare förstod vi att dessa peggar var drinkbiljetter.) Sånt gillas! Och när man vid garderoben frågar vad det kostar att hänga in en jacka få det svar att ikväll är allt gratis! Att få mingla med Mtv-Shire och Runar Sögaard. Sånt gillar jag. Pommeryn flödade och priser för miljoner kronor delades ut till de kändisar som vunnit tävlingen, delmoment, kommit närmast hål, kom sist av alla osv. Det var resor till mauritius, gitarrer signerade av rockstjärnor och chash. Mycket chash. (Som om de här människorna inte var rika innan). Jag hade tänkt att göra en lista, och rangordna kändisarna utifrån star quality, men det orkas inte just nu så istället tänker jag namedroppa helt kaosat! Om namnen inte låter bekanta kan jag tipsa om google's bildsökningsfunktion.
Shire Raghe, Martin Björk, Rickard Herrey, September, Pia Johansson, Top Model-Freja, Jovan Radomir, Markoolio, Mårten Andersson, Peter Swartling, Linus Wahlgren, Olle Sarri, Jesper Salén, Runar Sörgaard, Måns Zelmerlöv, Sara Dawn Finer, Thomas Brolin, Martin Stenmark, Idol-Marcus, Tone Bekkestad, Ateens-Amit, Alice Bah, Paul Tilly, Anders Timell, Hans Fallén m.fl.
Hmm.. när jag tänker på det tycks killar va mer kåta på den här grejen än tjejer, men det är väl så i allmänhet antar jag.
Christos Neo
Shire Raghe, Martin Björk, Rickard Herrey, September, Pia Johansson, Top Model-Freja, Jovan Radomir, Markoolio, Mårten Andersson, Peter Swartling, Linus Wahlgren, Olle Sarri, Jesper Salén, Runar Sörgaard, Måns Zelmerlöv, Sara Dawn Finer, Thomas Brolin, Martin Stenmark, Idol-Marcus, Tone Bekkestad, Ateens-Amit, Alice Bah, Paul Tilly, Anders Timell, Hans Fallén m.fl.
Hmm.. när jag tänker på det tycks killar va mer kåta på den här grejen än tjejer, men det är väl så i allmänhet antar jag.
Christos Neo
Nu blir vi farliga...
Björn Eriksson om Leif GW Persson: Att utse honom till professor var mitt livs största misslyckande.
VA?! Folkets länk till polisväsendet! Killen på vår sida som alltid sätter skurkarna bakom lås och bom! Sveriges egna darkwingduck!!! Läser jag rätt???! Vill dom avsätta honom!?!!! Att avsätta darkwindduck är som att automatiskt göra Sverige till en anarkiststats och efter vad jag lärde mig på samhällslektionerna tror jag inte det är något att sträva efter. Leif GW Persson, eller Leffe som jag brukar säga, är folkets hjälte och ingen "B. Eriksson" ska få komma här och snacka skit om honom. Vad har "B. Eriksson" någonsin gjort för landet? Antagligen ingenting, så är det någon man borde avsätta är det honom, från vad han nu än gör.
VA?! Folkets länk till polisväsendet! Killen på vår sida som alltid sätter skurkarna bakom lås och bom! Sveriges egna darkwingduck!!! Läser jag rätt???! Vill dom avsätta honom!?!!! Att avsätta darkwindduck är som att automatiskt göra Sverige till en anarkiststats och efter vad jag lärde mig på samhällslektionerna tror jag inte det är något att sträva efter. Leif GW Persson, eller Leffe som jag brukar säga, är folkets hjälte och ingen "B. Eriksson" ska få komma här och snacka skit om honom. Vad har "B. Eriksson" någonsin gjort för landet? Antagligen ingenting, så är det någon man borde avsätta är det honom, från vad han nu än gör.
trailer trash
Jag är redan arbetsskadad. Jag talar nu mera konstant med den där "via-direkt"-betoningen och mina iiii:n har aldrig låtit så stockholmska. "Ja preciiiis" hör nu mera till mitt främre uttrycksbibliotek. Men jag har även blivigt mer serviceinriktad! Nu mera hjälper jag gärna fulla 14-åringar på gullmarsplan att få i sitt sim-kort i mobilen och svarar bara trevligt med orden "ja visst kan jag hjälpa till, ett ögonblick bara, häng kvar, sådär ja, det var så lite så, trevlig kväll!".
Lite senare när jag gick hem från bussen denna fredagskväll möttes jag av en fruktansvärd varelse. På andra sidan öringevägen står en best, ett vidunder stor som en gnu och ögon som lyste i mörkret. En äcklig och farlig (eller bara ÄCKLIGT FARLIG) hund stod och blängde på mig från andra sidan gatan. Jag kunde riktigt se hur han bara längtade efter att få sätta tänderna i mig. Hundar hör inte till mina favoritdjur, då tar jag hellre en katt. Jag känner att katter ser mig som den jag är och inte som en vandrande flintastek som en hund skulle göra. Till och med den allra minsta chiwawan skulle helst av allt vilja gnaga lite på mina köttiga ben, jag vet det. Jag ser det i deras ögon.
Idag kollade jag and my homies på en film. Här är en liten trailer till den:
http://www.quieroverunfantasma.com/eng/
Lite senare när jag gick hem från bussen denna fredagskväll möttes jag av en fruktansvärd varelse. På andra sidan öringevägen står en best, ett vidunder stor som en gnu och ögon som lyste i mörkret. En äcklig och farlig (eller bara ÄCKLIGT FARLIG) hund stod och blängde på mig från andra sidan gatan. Jag kunde riktigt se hur han bara längtade efter att få sätta tänderna i mig. Hundar hör inte till mina favoritdjur, då tar jag hellre en katt. Jag känner att katter ser mig som den jag är och inte som en vandrande flintastek som en hund skulle göra. Till och med den allra minsta chiwawan skulle helst av allt vilja gnaga lite på mina köttiga ben, jag vet det. Jag ser det i deras ögon.
Idag kollade jag and my homies på en film. Här är en liten trailer till den:
http://www.quieroverunfantasma.com/eng/
gone in 5
Cissi är söt. Ser att hon nu i rad gjort 5 uppdateringar, men det kan inte vara lätt.
Själv är det svårt att tänka på något annat än adressändringar. Det enda jag tycks göra är att jobba och sova. Igår somnade jag halv 9, i full dagsmundering, sminkad och med oborstade tänder. Tanken var ju inte att sova. Tanken var att en liten stund vila i sängen, zappa lite, kanske läsa, men mat- och sovklockan ville annat. På 5 minuter var jag i lika djup sömn som en björn i ide. Ja så är det. Nu till exempel tycker jag det är väldigt sent, herre klockan är ju redan 21.14!! Måste sova innan mat- och sovklockan en än gång slår om till matdax och en irriterande liten hungerkänsla hindrar mig från att färdas till drömmarnas land. Det händer rätt ofta.
Nu har till och med Jakob börjat klaga på att jag aldrig har tid för våra heta samtal. Vår telerelation har legat på is i nu 2 dagar! Stackarn.. Men tydligen ska killen, när han snart kommer till sthlm, vara här i hela 2 veckor, så vi får väl se till att ta igen då :)
Själv är det svårt att tänka på något annat än adressändringar. Det enda jag tycks göra är att jobba och sova. Igår somnade jag halv 9, i full dagsmundering, sminkad och med oborstade tänder. Tanken var ju inte att sova. Tanken var att en liten stund vila i sängen, zappa lite, kanske läsa, men mat- och sovklockan ville annat. På 5 minuter var jag i lika djup sömn som en björn i ide. Ja så är det. Nu till exempel tycker jag det är väldigt sent, herre klockan är ju redan 21.14!! Måste sova innan mat- och sovklockan en än gång slår om till matdax och en irriterande liten hungerkänsla hindrar mig från att färdas till drömmarnas land. Det händer rätt ofta.
Nu har till och med Jakob börjat klaga på att jag aldrig har tid för våra heta samtal. Vår telerelation har legat på is i nu 2 dagar! Stackarn.. Men tydligen ska killen, när han snart kommer till sthlm, vara här i hela 2 veckor, så vi får väl se till att ta igen då :)
Burn it up!
Även idag är jag för pigg för att somna. Antagligen blir det några mackor i natt oxå. Nattfika är nämligen det bästa sömnpillret. Ge mig en ostochskinkmacka och jag är borta på 2 sek, garanterat.
Jobbet verkar f.ö. vara kul. Intressant när kineser ringer in och glömmer bort att dom någonsin skaffat barn. Underligt när förvirrade damer ringer in och ska adressändra åt diverse anstalter. Men tydligen var jag en naturbegåvning på tab-tangenten så det här borde bli en lätt match.
En sak till hände idag. Jag gav mig ut för att övningsköra, och inget ovanligt med det! men pappa glömmer visst att berätta en liten detalj... nämligen den om nedväxling innan backe. Där kommer jag farandes i typ 50 på vad jag tror är 3ans växel, i full kaross mot himlabacken(se tyresö strand). När vi nästan nått toppen märker jag att vi inte längre rullar framåt. Om något så går det bakåt! Jag får panik och börjar stampa på alla pedaler jag kan hitta samtidigt som jag drar och sliter i växelspaken. Nu börjar det ryka. Tjock rök från motorhuven och motorn börjar låta som en spättad gris. Sen blir allt svart. I nästa stund är vi uppe på toppen. Jag stänger av motorn och försöker sluta hyperventilera. Då känner jag den stickande lukten av bränd bil och jag erkänner mig själv skyldig till bil-misshandlare. Ägget mår inte bra och det är mitt fel! När jag kör vidare låter den inte som förut och jag undrar om den någonsin kommer göra det igen. Det hela blir ju inte bättre av att jag lite senare vid Vi Strands parkering möter Oliver i bil med resenärer. De kan omöjligt ha undgått odören av bränd bil. Godnatt.
Jobbet verkar f.ö. vara kul. Intressant när kineser ringer in och glömmer bort att dom någonsin skaffat barn. Underligt när förvirrade damer ringer in och ska adressändra åt diverse anstalter. Men tydligen var jag en naturbegåvning på tab-tangenten så det här borde bli en lätt match.
En sak till hände idag. Jag gav mig ut för att övningsköra, och inget ovanligt med det! men pappa glömmer visst att berätta en liten detalj... nämligen den om nedväxling innan backe. Där kommer jag farandes i typ 50 på vad jag tror är 3ans växel, i full kaross mot himlabacken(se tyresö strand). När vi nästan nått toppen märker jag att vi inte längre rullar framåt. Om något så går det bakåt! Jag får panik och börjar stampa på alla pedaler jag kan hitta samtidigt som jag drar och sliter i växelspaken. Nu börjar det ryka. Tjock rök från motorhuven och motorn börjar låta som en spättad gris. Sen blir allt svart. I nästa stund är vi uppe på toppen. Jag stänger av motorn och försöker sluta hyperventilera. Då känner jag den stickande lukten av bränd bil och jag erkänner mig själv skyldig till bil-misshandlare. Ägget mår inte bra och det är mitt fel! När jag kör vidare låter den inte som förut och jag undrar om den någonsin kommer göra det igen. Det hela blir ju inte bättre av att jag lite senare vid Vi Strands parkering möter Oliver i bil med resenärer. De kan omöjligt ha undgått odören av bränd bil. Godnatt.
The Drill
Jo det är inte bara som dom säger. Redan 9 am imorgon, tisdag, ska jag börja på jobbet. Då börjar vardagen. Ställa väckarklockan, koka te, springa till bussen, you know the drill. Det kommer bli så bra! Därför ska jag ikväll bara vara hemma och tvätta håret. Se till att jag är utvilad imorgon och då göra ett riktigt bra första intryck. Jag lovar att jag kommer snubbla det första jag gör när jag kommer in genom dörren. Falla handlöst framåt för att sedan, i resten av min karriär, bli allmänt känd som magplasktjejen eller något ännu skojigare.
I don't wanna feel like I don't have a future
I don't wanna feel like it's an end of a summer
Let's not fall back to sleep like we use to
I don't wanna wake upp knowing I don't have a future
I don't wanna feel like I don't have a future
I don't wanna feel like it's an end of a summer
Let's not fall back to sleep like we use to
I don't wanna wake upp knowing I don't have a future
mina fingrar luktar kräfta
Tänk att det skulle hinna bli den 24e augusti innan man fick i sig en enda liten kräfta. Men den som väntar på nått gott.. den traditionella kräftskivan som varje år arrangeras på Öringes högsta punkt; alptoppen gick ikväll av stapeln, och det var riktigt trevligt att alla gamla kids kom dit. Dom man varje sommarkväll lekte burken med, hade vinbärsspottartävling med eller körde smurf med! kommer ni ihåg? när man skulle hoppa från gungorna, komma först och svara rätt på frågan. Det var tider det, bekymmerslösa tider. Till och med Johanna och Robin vågade ikväll sig tillbaka till sina barndomshoods för en liten reunion på agatgången. Kul! Dock kände vi oss i år lite för gamla för den annars årliga grodjakten, då alla barnen springer in efter ficklampor och sedan ger sig iväg runt gården och fyller en hink med grodor som man sedan stolt visar upp för föräldrarna. (Är det någon som minns när/om vi någonsin släppte ut dem igen?) Det är dagar som dessa man är glad över att ha växt upp i radhus.
Cafét
Japp, nu har även jag gjort min debut på café opera och placet var faktiskt bättre än förväntat. Jag hade ju föreställt mig en lokal full av backslick killar och linda rosing kopior som om vartannat "sprrrutade med cristal" på varandra. Istället möts jag där av alla möjliga människor. Peeps kända från både TV och TG, dvs en härlig blandning. Sen är det ju inte direkt negativt att känna sig som P Diddy när man anländer. Att efter en bekräftande ja-du-står-på-listan-nick få glida förbi det röda repet och även kassörskan lite längre fram. Ja veeet, jag försöker verkligen behålla min "die brat die"-attityd, men det går helt enkelt inte att förneka att det känns bra att ibland få leka överklass. Vi gjorde även en Paris Hilton-sorti och gick redan 20 i 2 ("bara tragiska människor stannar till stängning") vilket kändes fräscht. Då var jag nästa dag i fin form för att på gullmarsplan promota Globen Shopping men ett gäng upplyftande rabatter till alla som kände för det.
för jag är trevlig och social!
Svara på den här frågan, du har noll sekunder i betänketid: Vilka är dina positiva egenskaper?
Tänk dig också att klockan är 09.00. De senaste 3 månaderna har detta klockslag visat mitt i natten och nu har du istället varit vaken i snart 3 timmar. Föreställ dig även att du blir utfrågad, som likt ett polisförhör, av en tant med läskiga tänder samtidigt som en inte allt för ful kille stirrar på dig. Rummet är klaustrofobiskt litet och du känner hur syret i rummet sakta börjar sina. Detta, mina vänner, är en arbetsintervju. Den andra jag någonsin gått på men lätt den läskigaste hittills. Jag minns knappt vad jag svarade men antagligen var det nått i stilen med (och då med ett femtiotal "öööh" mellan vare ord) "jag är trevlig och social", något som dessutom är en stor fet lögn! Sen när blev jag social? och jag är väl inte direkt trevlig? nä tvärtom så är jag ofta väldigt elak. Att jag dessutom är medveten om min medfödda ondska gör mig bara ännu mindre kvalificerad för jobbet. För alla jobb egentligen! Jag skulle nog passa bäst på en fabrik där man sorterar saker. Kanske spik, kanske duplobitar, kanske pollygodis, ja vad som helst egentligen där man inte alls behöver va trevlig. Så om någon har ett sådant jobb till övers så är det bara att hojta till.
Nu måste jag snart börja tänka ut vad för utstyrsel jag ska bjuda på ikväll! Och då också kanske ladda upp med ett antal koffeintabletter... Men jag är ju inte den som säger nej till en utekväll, så det är det värt för att få behålla mitt partypinglarykte där på stureplan.
We spent some time together walking, spent some time just talking, about who we were.
Idag är det 10 dagar sen jag mitt förra inlägg. 10 dagar går fort och man hinner med mycket. Mycket träffa människor, och med det mycket nattbussåkande, i alla fall de nätter jag bestämmer mig för att sova i min egen säng. De flesta jag känner älskar sin egen säng. Min är horribel. Alldeles hård och allmänt förjäklig. Jag får varje kväll lägga kuddar i svanken för att över huvud taget lyckas räta ut ryggraden. Dessutom är det iskallt på mitt rum året runt. Allt detta leder till att jag om nätterna är den osexigaste i världen iklädd fliströja, raggsockar och toppluva(nej nu ljög jag, men ibland skulle det fan behövas) och dessutom bakar upp med kuddar under ryggen som en annan diskbrockskärring(no offence mamma). Det är inte coolt och jag undrar om jag på allvar någonsin kommer kunna spendera natten i den där lilla turkosa negligén, ett av semester fynden. Antagligen kommer den få hänga där och se fin ut ända tills bröllopsnatten. Och DET lär dröja det. I kväll har jag och David över en(och läs EN) kopp te diskuterat relationer och andra deprimerande saker. Vad vi gör som är fel, men mest vad andra gör som är fel. Det är på nått sätt enklare så, att hitta fel hos andra. En stund senare hade vi ryckt upp oss och såg en C-kändis sitta vid bordet bredvid. Score.
Fyllemellanmål - Målet som intas mitt under en festlighet. En liten energipåfyllare som antingen fungerar som tidsfördriv, i väntan på att festligheten ska komma igång ordentligt, eller bara som ett nattligt mellis för att du ska orka vänta på det verkliga fyllekäket.
p.s. The Perishers har mycket bra att säga.
Fyllemellanmål - Målet som intas mitt under en festlighet. En liten energipåfyllare som antingen fungerar som tidsfördriv, i väntan på att festligheten ska komma igång ordentligt, eller bara som ett nattligt mellis för att du ska orka vänta på det verkliga fyllekäket.
p.s. The Perishers har mycket bra att säga.
Visst känns det fint att va vid liv, en dag till.
Snart kommer delar av min släkt hit. Med presenter till mig förhoppningsvis. För så är det att fylla år på sommaren, folk reser. Jag reste. Men det känns som tusen år sedan nu. Det känns som om jag blivigt ett helt år äldre sen dess. Är inte det där en rynka i pannan? Rynkor får man av att man tänker och är det något jag gjort den senaste veckan så är det att tänka. Jag har tänkt på allt, men jag har ändå inte kommit fram till någonting. Det enda konkreta jag gjort är att gå från arbetslös till arbetssökande, och Ja, det är en skillnad. Nu springer jag nämligen ständigt på möten på arbetsförmedlingen, ett mysigt ställe om jag får säga det själv. Innan trodde jag att jag där skulle mötas av anklagande miner och sura kommentarer men här verkar alla gått kursen ?att vara tillmötesgående?. Jag funderar alvarligt att nästa gång de frågar var jag vill jobba svara på arbetsförmedlingen. Men det verkar lite stört. Som att berätta för syokonsulenten att din högsta önskan är att bli syokonsulent, och hur tragiskt är inte det.
Just nu vill jag inget hellre än att göra som C och co. och resa bort. Men tack vare en piss-sommar är alla sistaminutenresor lika dyra som Lenkans årsförbrukning av tuggummin. Jag har inte råd trots att jag sedan en tid tillbaka har pengar undanlagda till just en resa. Inget skulle kännas bättre än att göra en Annax2-resa och komma bort från världens baksida Sverige och tänka på nått annat. Som t.ex. det där molnet som flyger förbi, den där gräsklipparen långt borta som aldrig vill sluta gå, eller hur den där cykelsemestern på Gotland egentligen ska genomföras. Men jag kommer ingenstans och blir alltså kvar här med de där rynkframkallande tankarna.
småkusiner
Idag ska jag för första gången få träffa mina småkusiner. På midsommarafton fördubblades faktiskt mitt kusinantal. Jag hade 2, nu har jag 4. Det är Stor skillnad. Nu har de växt till sig lite, fått lämna kuvösen och båda passerat 2 kilos strecket. Att få hålla i dom är nog för mycket begärt idag, men lika bra det, skulle nog bara ha sönder dom. Elsa och Edwin är deras namn.
Som vanligt så funderade jag på en sak. Är det bara mina fötter som är så förbannat känsliga eller går alla sko-fashionistas omkring med kroniskt ont i fötterna? Min poäng: Jag har alltid skoskav. Igår var det diskodojorna som var källan till mina såriga fötter. Så jag undrar, har ni nått speciellt knep? Kanske nån kräm eller osynliga skoskavsplåster som ni använder er av, eller är era fötter helt enkelt täckta av ett tjockt lager elefanthud som gör att ni inte känner av den egentliga smärtan? Jag, liksom alla tjejer, gillar skor. Men nu har jag snart nått breakpoint, jag orkar inte mer! Så om ni någon gång i framtiden får syn på ett par trasiga fötter som är ute och går så är det antagligen jag som gett upp det här med skor, trotsar det svenska klimatet och går barfota.
Som vanligt så funderade jag på en sak. Är det bara mina fötter som är så förbannat känsliga eller går alla sko-fashionistas omkring med kroniskt ont i fötterna? Min poäng: Jag har alltid skoskav. Igår var det diskodojorna som var källan till mina såriga fötter. Så jag undrar, har ni nått speciellt knep? Kanske nån kräm eller osynliga skoskavsplåster som ni använder er av, eller är era fötter helt enkelt täckta av ett tjockt lager elefanthud som gör att ni inte känner av den egentliga smärtan? Jag, liksom alla tjejer, gillar skor. Men nu har jag snart nått breakpoint, jag orkar inte mer! Så om ni någon gång i framtiden får syn på ett par trasiga fötter som är ute och går så är det antagligen jag som gett upp det här med skor, trotsar det svenska klimatet och går barfota.
ja, skorna var också på rea.
Idag har jag syndat. nej. fyndat. Hux flux stöter jag på en nyklippt Elin som surrar på om någon hyperrea i närheten. Tydligen hade hon redan köpt en tröja för 25 pix men inte haft tid att titta mer då den amerikanska stjärnfrisören väntade. Men nu var det klart och vi styrde kosan tillbaka mot rean. "Här är det" säger Elin och tydligen är det Monki som har den här hyperrean. Jag måste medge att det var helt outstanding, 75 % på, tjaa.., allt? Så med lite drygt 200 riksdaler spenderade och 5 plagg rikare pumpade shoppingadrenalinet så att jag var tvungen att springa in på butiken bredvid och tjacka mig ett par skor(känslan går att jämföra vid när man på grönan precis har åkt Extreme och utan att riktigt tänka sig för i nått slags glädjerus springer vidare till Fritt fall). Jag kallar dom diskodojjorna, av endast den simpla andledningen att dom glittrar. Glittrande gympadojjor är ju precis vad alla vill ha, eller hur! Vi firade med fika på String, ultimat.
Imorgon blir det quality time med Rebecka. Jonte påstår att jag är en dålig storasyster som ständigt försummar min yngsta syster(som då enligt ovanstående är världens coolaste 10 åring) . När jag var liten önskade jag ibland att jag hade ett äldre syskon(helst en storebror då jag trodde att speciellt en bror skulle innebära en rad förmåner) Man vill ju att sina barn ska ha det bättre än vad man själv hade det och jag tror samma sak gäller för sladdissyskon. De ska ha det bättre än vad man själv hade det plus att man vill ju gärna se sig själv som världens bästa storasyster. Nu vet jag inte om ett biobesök automatiskt gör att jag i framtiden kommer kunna titulera mig själv som världens bästa storasyster men en nominering tycker jag faktiskt att jag är värd.
Imorgon blir det quality time med Rebecka. Jonte påstår att jag är en dålig storasyster som ständigt försummar min yngsta syster(som då enligt ovanstående är världens coolaste 10 åring) . När jag var liten önskade jag ibland att jag hade ett äldre syskon(helst en storebror då jag trodde att speciellt en bror skulle innebära en rad förmåner) Man vill ju att sina barn ska ha det bättre än vad man själv hade det och jag tror samma sak gäller för sladdissyskon. De ska ha det bättre än vad man själv hade det plus att man vill ju gärna se sig själv som världens bästa storasyster. Nu vet jag inte om ett biobesök automatiskt gör att jag i framtiden kommer kunna titulera mig själv som världens bästa storasyster men en nominering tycker jag faktiskt att jag är värd.
Australien, det är ju ändå dit alla åker.
Stockholm, staden som sover. Borde inte en huvudstad vara fylld av liv och rörelse då det både är lilllörda och löningsdag? Eller är det kanske bara jag som befinner på fel plats vid rätt(?) tillfälle? Igår kväll såg Stockholm i alla fall ut som en spökstad och det var därför det inte tog oss många sekunder att bestämma oss för att åka hem till Cissi istället för att börja leta efter de försvunna invånarna i den lilla staden.
När jag kom hem i morse, runt låt säga halv 12, var jag lite trött. Och vilken lycka att då finna rummet städat och med nya lakan i sängen. (och nej, jag har ingen städerska som med jämna mellanrum sanerar mitt rum, det var något jag själv gjort dagen innan) Nu sov jag som ett litet barn i flera timmar. När jag vaknar upp påminner min mor mig om mitt misärliknande liv. Det lät nästan som om hon tänkte kasta ut mig. Det var någonting om att jag inte hade nått jobb och att hon vägrade se mig ligga på soffan hela hösten. Plötsligt känns det mer lockande än nånsin att åka till andra sidan jorden och jobba som hotellstäderska(eller liknande). Någon som känner för att åka med? Nehe, okej.
got time to wander to waste and to whine,
but when it comes to you it seems like I just can't find the time
oh yeah!
Hemma igen. Ett år äldre, tre nyanser brunare och tio gånger visare. Eller nått. Nä så mycket klokare av denna lilla familjesemester kan jag inte påstå att jag blivit. Faktiskt så visar tester att IQ-nivån sjunker om man utsätts för mycket sol, bad och slappande som t.ex. under en solsemester. Och solsemester var det. Två veckor i streck har jag faktiskt inte gjort någonting annat än att ligga på diverse steniga stränder i Kroatien. Eller jo, viss tid spenderades även på en neångrön luftmadrass i vattnet som uppnådde en cirka 27 grader. 40 grader i solen och inte ett moln på två veckor (ryktet sa att you peps at home inte hade lika tur med vädret, muahaha). Men visst hade jag hemlängtan. Redan efter en vecka var jag riktigt partysugen men ack så strandsatt i en solig skitort som bara tycktes rymma barn och 60+are. Och så när jag väl fått med mig hela gänget till den närliggande partyorten kände jag mig mest ensam och äcklades över alla dom som tyvärr dragit nitlotten att födas till män och som tydligen aldrig sett en tjej i shorts förut. Jag var även tvungen att spendera min födelsedag i detta soliga land och påmindes om för ett år sedan, min 18årsdag som tack vare mina kära vänner verkligen blev en dag att minnas(eller inte! höhö). Men visst, 19årsdagen blev en trevlig dag, med sång både på morgonen och på resturangen lite senare. Och så blev jag uppskickad i en såndär fallskärm efter en båt också, vilket var väldigt kul, och väldigt turistigt. Ja, alltihopa blev trots allt ganska så likt en charterresa, men även fast applåderna till piloten uteblev känns det ändå som jag gjort den här chartergrejen nu. Kanske ska satsa på att vara lite wild'n'crazy nästa gång, en tågluff t.ex. låter väldigt kul.
Hejdå!
10.00 går planet, vilket enligt min far betyder att ägget(familjen wallbergs kombi som på många sätt liknar ett ägg) avgår från Agatgången 24 07.00 imorgon bitti. Slut destinationen är Kroatien och där ska jag spendera de närmaste 2 veckorna. Min familj, eller mina föräldrar har en princip som de håller stenhårt på. De åker aldrig charter. Jag och mina systrar kan verkligen inte förstå oss på detta starka hat de båda delar gentemot charterresor . Det är faktiskt rätt så mycket vi wallberg-kids gått miste om under vår uppväxt. Gemenskapen som uppstår mellan medresenärerna. Den där hurtiga inställningen från reseledarna. Apollos klubbkvällar på hotellet. Eller bara att få applådera åt piloten efter en landning. Det var den där gången, Samos -01, och sen aldrig mer. I och för sig tillför detta mer variation åt våra resor. Vi stannar sällan på samma ställe under hela semestern. Som nu t.ex. ska vi åka runt till, var det till tre eller fyra platser. Hur som helst ser jag fram emot resan. Inte för att jag direkt har några problem att fly ifrån, men här händer det ju inte så mycket. Det är mest regn tycker jag.
Vi ses om två veckor!
Vi ses om två veckor!
070707070707
Denna sifferkombination står för dagens datum, men även det klockslag som inföll tidigt i morse. 7 minuter och 7 sekunder över 7 den 7 juli 2007. Numerologerna hade varnat, ovanliga saker skulle inträffa denna dag. Alla förlovade par i hela världen gick och trånade efter en plats i kyrkan just idag. (T.ex. Eva Longoria och den där basketkillen)Tydligen skulle någon till och med gifta sig klockan 7 på morgonen(det blir en lång bröllopsfest. Antagligen har halva sällskapet somnat innan 7-våningstårtan rullats in) Men egentligen, varför den här uppståndelsen? Antagligen blir det samma rusch nästa år den 8 augusti. Och året där på, och året därpå. Faktiskt varje år till och med 2012. Jaa, där hade jag allt tänkt till.
Nu är huset invaderat igen. Folk över allt, precis som vanligt.
Nu är huset invaderat igen. Folk över allt, precis som vanligt.