Idag tog jag ledigt. Talade kl åttanollnoll imorse in ett kort; "Hanna Wallberg. E3a. Sjuk." på tgs telefonsvarare. Jag kände att jag behövde det. Tid för återhämtning. Det var jag fan värd efter att igår varit med och arrangerar tidernas fest.

Under veckan som gått har folk försökt intala mig att inte ha för höga förväntningar, inte se fram emot det hela så fasans mycket för "det blir aldrig som man tänkt sig", och nej det har dom kanske rätt i. Det var nog både en och två saker jag absolut inte räknat med skulle inträffa, men tillställningen blev ändå bättre än förväntat (jag vet inte om killarna i häktet håller med mig om det men..). Vart man än gick såg man folk man kände. Jag hängde med ingen och alla på samma gång, en känsla som kanske inte inträffar igen förens på min 40 årsfest. Mellan kl 19-03 snurrade jag omkring i min discokuleoutfit i något slags lyckorus som inte inträder allt för ofta. Märk att det inte är några små ord jag använder här gott folk! Jag har inte så mycket mer att säga. Stackars er som inte var där. Synd för er som redan haft er skiva eftersom den inte var lika bra som våran, och lycka till ni som inte haft eran än, att toppa E3a's kommer att bli riktigt svårt, om än omöjligt.