Morgonen började lite underligt faktiskt. Jag skulle precis gå ut genom dörren för att skynda iväg till jobbet när jag får ett samtal, jag tror förstås att det är Mamma som ska kolla om jag verkligen har gått upp. Men icke, det är Bobbie som ringer. En packad Bobbie som enligt honom själv sitter på Arlanda tillsammans med Jonte.
Eftersom dem kvällen innan hade pratat om att dra iväg så förvånades jag inte så mycket av att dem åkte utan mest av att dem hade fått för sig det under nattens gång. Förövrigt har dem ingen packning med sig heller.
Spontantitet är väl ändå det bästa som finns?

Resten av dagen löpte på som vanligt. Kunder ringde, jag missade som vanligt min rast, chillade lite.. ja alltså precis som vanligt.
Kvällen spenderades hos syster Elin. tack för matlådan.

snart fredag. snart. (jag är tragisk. och det är alla andra också som räknar dagarna till helg)